Kommun
Ale
4 av 10 punkter
som kommunen kan visa med eget underlag
Ale redovisar rörelse som eget delmål i förskolans bokslut, men saknar mål med målvärde.
”Det finns även fina exempel på hur man arbetar med medveten rörelse tex danspass/rörelsepass utomhus, miniröris och Pep etc.”
Ur Ales egna handlingar, om eget dokument som säger något om rörelse.
Kommunens svar på de sju frågorna
Grön markering betyder att kommunen tagit minst en av de punkter frågan prövas mot. Röd betyder att den inte tagit någon av dem — inte att svar saknas. Flera kommuner har svarat utförligt på en fråga utan att svaret visar det punkten kräver. Frågorna ställdes till samtliga 290 kommuner den 26 maj 2026. Frågorna i sin helhet.
Vad Ale kan visa, punkt för punkt
”Det finns även fina exempel på hur man arbetar med medveten rörelse tex danspass/rörelsepass utomhus, miniröris och Pep etc.”
”Förskolorna är inne i ett aktivt utvecklingsskede där lärmiljöer, lek, rörelse och estetiska processer står i fokus.”
”Förskolorna arbetar kontinuerligt med lärmiljöer såväl inne som till viss del ute.”
”Skillnaderna syns i tillgängligheten, erbjudandet av material samt pedagogernas förhållningssätt i miljön.”
”Vi hör i kvalitetsdialoger och i samtal med pedagoger att leken och rörelse återigen börjar få ta plats.”
”Under perioden januari till maj 2026 har utegruppen arbetat med att utveckla undervisningen kring rörelse, lek och fysisk aktivitet.”
”När LPFÖ 18 trädde i kraft blev fokuset stort på den planerade undervisningen och lek och rörelse hamnade i skymundan.”
”Utemiljön lyfts fortfarande som ett område med stor utvecklingspotential och där pedagogernas förhållningssätt är en avgörande faktor för att höja kvalitén.”
Kommunens eget material säger emot sig självt här. Kommunen svarar att inget är dokumenterat om skillnader mellan förskolorna, medan bokslutet beskriver att skillnader framkommer vid verksamhetsbesök och kvalitetsdialoger.
Varje punkt tas bara om kommunens eget material säger det ordagrant. Skalan mäter vad huvudmannen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig.
Bedömningen vilar enbart på vad kommunens egna handlingar visar. Inget som någon uppger, och ingen enkät, flyttar en kommun uppåt eller nedåt.
Det Ale inte kan visa
Inget mål för barns dagliga rörelse med ett målvärde att jämföra utfallet mot redovisas.
Ingen funktion på huvudmannanivå anges följa upp rörelsen i förskolan.
Ingen jämförelse mellan förskolorna och ingen daterad åtgärd som följer av en uppföljning redovisas.
Vad pedagogerna i landet svarade
1 229 svar i 71 kommuner — rikssnittet.
75,8 %
av pedagogerna uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag
931 av 1 229
61,1 %
av pedagogerna får lite, sällan eller aldrig konkret stöd från huvudmannen
751 av 1 229
49,1 %
av pedagogerna anser att barnen får för lite daglig rörelse
604 av 1 229
Hur ofta genomför ni strukturerad rörelseaktivitet på din förskola?
Får du som pedagog konkret stöd från kommunens huvudman gällande rörelse i förskolan?
Anser du att barnen på din förskola får tillräcklig daglig fysisk aktivitet?
Stapelns längd visar antalet svar i förhållande till den största svarskategorin i samma fråga. Procenttalet anger andelen av samtliga 1 229 svar. Rostfärgen markerar de kategorier som pekar mot bristande förutsättningar.
Ingen pedagog i Ale har besvarat enkäten, och kommunen har inte lämnat något besked om att den vidarebefordrats. Fördelningen ovan är därför hela landets: 1 229 pedagoger i 71 kommuner. Enda vägen till en pedagog gick genom kommunen. Enkäten påverkar aldrig bedömningen.
Vad poängen betyder
Ingen har bestämt hur mycket rörelse barnen ska få, ingen på kommunens egen nivå följer upp om det sker och inget beslut har fattats när uppföljningen visat något.
224 kommuner ligger lägre. 8 kommuner ligger på samma nivå. Nio av tio granskade kommuner når inte högre än så här.
Högsta poäng i granskningen är 8 av 10, och den når Arvika. Ingen kommun når tio.
Vad det betyder för dig som förälder: frågar du på förskolan i morgon om ditt barn fick röra sig tillräckligt i dag, finns det ingen i kedjan som är skyldig att kunna svara. Skalan mäter vad kommunen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig. En låg siffra betyder att det inte går att veta.
Kommunens svar i sammanfattning
Kommunen uppger att den utgår från läroplanen Lpfö-18 rev 25 och deltar i Generation Pep, och att Ale blev Pep kommun 2025.
Som kvalitetsredovisning lämnas en del av det pedagogiska bokslutet för förskolan 2024/25, som kommunen anger ligger på huvudmannanivå.
På frågorna om sammanställd uppföljningsdata mellan förskolorna och om interna utredningar svarar kommunen att inget är dokumenterat.
Som fortbildning redovisas två utegruppsträffar och ett instagramkonto, och som planerade åtgärder utvärderingar för höst- och vårterminen.
Orden, och vad de betyder
Det här är vad orden betyder i praktiken
Ale lämnar ut mer än många andra kommuner, och det pedagogiska bokslutet för förskolan 2024/25 är kortets tyngsta handling. Rörelse har där ett eget delmål, och texten är öppen om utgångsläget: ”När LPFÖ 18 trädde i kraft blev fokuset stort på den planerade undervisningen och lek och rörelse hamnade i skymundan.” Bokslutet beskriver också lärmiljöernas betydelse och konstaterar att ”Utemiljön lyfts fortfarande som ett område med stor utvecklingspotential och där pedagogernas förhållningssätt är en avgörande faktor för att höja kvalitén.” Det är en redovisning med ett utfall, och den ger fyra av kommunens tio punkter.
Det som inte framgår av materialet är målvärdet och jämförelsen. På frågan om mål svarar kommunen ”Mål framgår delvis i information Pep kommun V2.”, och i den handlingen har vi inte funnit något mål för barns rörelse med ett tal att jämföra ett utfall mot. På frågan om sammanställd uppföljningsdata mellan kommunens förskolor svarar kommunen ”Inget dokumenterat.”, samtidigt som bokslutet beskriver att skillnader framkommer: ”Genom verksamhetsbesök och kvalitetsdialoger framkommer skillnader i vad barnen erbjuds.” Att det ena är en dokumenterad sammanställning och det andra inte är vår läsning, inte kommunens svar.
Granskningens enkät till rektorer och pedagoger gav inga svar från Ale, och kortet bygger därför enbart på kommunens egna handlingar och egna ord. Kommunen kan själv avgöra frågan om målvärde och jämförelse genom att redovisa hur länge, när på dagen, på vilka förskolor rörelsen genomförs och var det är dokumenterat.
Vad Ale lämnade
Läst Uppdrag och Effektkedja - Pep arbetsgrupp.pdf – effektkedja för kommunens Pep-arbetsgrupp med vision, idé, mål och önskade effekter.
Läst Information Pep kommun V2.pdf – information om vad Pep kommun 2.1 innebär för kommunen, med sju teman och underlag för ansökan.
Läst Del av Pedagogiskt bokslut förskola 2024-2025 - Rörelse.pdf – utdrag ur förskolans pedagogiska bokslut, delmål 3 om lek och rörelse med uppföljning och analys.
Läst Analys Utegrupp.pdf – analys av utegruppens arbete med rörelse, lek och fysisk aktivitet januari till maj 2026.
Läst Utegrupp träff 1.pdf – bildspel från utegruppsträff januari/februari 2026 om förskolegårdar och omgivningens betydelse.
Läst Utegrupp träff 2.pdf – bildspel från utegruppsträff i mars 2026 med fördjupning i rörelserikedom, physical literacy.
Läst Utvärdering ht25.pdf – utvärdering av Pep-pedagogens arbete höstterminen 2025 med framgångsfaktorer och lärdomar.
Läst Utvärdering vt26.pdf – sammanfattande slutsats för Svenstorps utegrupper vårterminen 2026.
Begäran om allmän handling. Kommunen lämnade inte ut någon förteckning över förskolor och rektorer.
Frågan till pedagogerna. Kommunen lämnade inget skriftligt besked om enkäten.
Är det här fel?
Skicka handlingen som visar något annat till kommun@dna-tomorrow.se. Vi läser den, publicerar den i sin helhet och uppdaterar sidan. En komplettering kan höja en poäng. Den sänker aldrig en poäng kommunen redan fått.
Vill kommunen bemöta bedömningen utan att skicka en handling publicerar vi bemötandet ordagrant här. Det ändrar inte poängen.