Bedömningen
De tio punkterna
Fyra av dem följer direkt av författning. Sex är beviskrav som DNA TOMORROW har valt. Skillnaden står utskriven vid varje punkt, och vid varje punkt står också skälet — vad den letar efter och varför. Ett beviskrav utan angivet skäl är en smaksak. Ett med angivet skäl går att pröva, och att bestrida.
Vad skalan mäter, och vad den inte mäter
Granskningen mäter inte hur mycket barnen på en förskola faktiskt rör sig. Den mäter i vilken utsträckning kommunen som huvudman genom sitt eget skriftliga material kan visa att den styr, följer upp och utvecklar rörelseuppdraget i läroplanen.
Att det ska gå att visa är inte vårt påhitt. Skollagen 4 kap. 6 § säger att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. En huvudman som följt upp rörelsen har därför något att lämna ut.
En kommun kan alltså ha förskolor där barnen rör sig mycket och ändå få låg poäng, och tvärtom. Det är därför pedagogenkäten finns vid sidan av skalan — den frågar dem som står i barngruppen. Enkäten påverkar aldrig någon kommuns poäng.
Hämta punkterna som dokument
Samma tio punkter, samma skäl och antalet kommuner som tog varje punkt, i en fil att skriva ut eller skicka vidare.
Staplarna visar hur många av de 251 bedömda kommunerna som tagit varje punkt. Varje tal är hämtat ur registret.
Följer direkt av författning
Vad punkten letar efterLäroplanen säger återkommande under dagen, inte en gång i veckan. Vi läser efter om kommunens egna ord säger mer än en gång om dagen, eller bara att rörelse förekommer.
Vad punkten letar efterSkollagen kräver att utbildningen följs upp mot målen. Punkten frågar om uppföljningen gäller rörelsen — inte om kommunen följer upp någonting överhuvudtaget.
Vad punkten letar efterUppföljning som bara sker på varje förskola för sig visar inte om skillnaderna mellan dem är godtagbara. Lagen lägger ansvaret hos huvudmannen, och det är där frågan måste kunna besvaras.
Vad punkten letar efterSkollagen 4 kap. 7 § säger att om det vid uppföljning kommer fram att det finns brister, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Skyldigheten utlöses alltså av en konstaterad brist, inte av varje uppföljning. Kravet på att åtgärden ska gå att tidfästa är däremot vårt eget: utan ett datum går det inte att skilja en åtgärd från en avsikt. En kommun som följt upp rörelsen och redovisat att den inte fann någon brist får säga det, och den redovisningen prövas mot punkt 5 och 7.
Punkt 2 kommer ur läroplanen: barnen ska ges möjlighet att delta i ”varierade fysiska aktiviteter återkommande under dagen”. Punkt 5, 6 och 10 kommer ur skollagen 4 kap. 3, 5, 6 och 7 §§ — utbildningen ska följas upp mot de nationella målen, uppföljningen ska ske även på huvudmannanivå och dokumenteras, och när en brist kommer fram ska nödvändiga åtgärder vidtas. Att åtgärden ska gå att tidfästa följer inte av lagen. Det kravet är vårt, och det står utskrivet vid punkt 10.
Beviskrav som vi har valt
Varför vi frågar efter denEtt beslut som bara finns i huvudet på någon försvinner när den personen slutar. Ett dokument går att följa upp, och det går att visa för en förälder som frågar.
Varför vi frågar efter denEtt uppdrag utan förutsättningar är en önskan. Punkten frågar inte om kommunen köpt bollar, utan om den tagit ställning till var rörelsen ska ske och med vad — alltså om den gjort uppdraget möjligt att utföra.
Varför vi frågar efter den”Vi arbetar med rörelse” går inte att följa upp. ”Trettio minuter varje dag på varje avdelning” går. Utan ett tal finns ingenting att jämföra utfallet mot, och uppföljningen blir en beskrivning i stället för en kontroll.
Varför vi frågar efter denRörelse som nämns inne i en löptext om hälsa går inte att spåra över tid. En egen punkt med ett utfall gör det möjligt att se om det blev bättre eller sämre än förra året.
Varför vi frågar efter denI nästan varje kommun finns någon som brinner för rörelse och gör ett lysande arbete. Frågan är inte om den personen finns, utan hur många av barnen som får del av den. Utan en jämförelse mellan förskolorna ser huvudmannen bara den som hörs mest, och ett barn på en avdelning där ingen driver frågan syns aldrig.
Varför vi frågar efter denDen som redan brinner behöver ingen fortbildning. Alla andra gör det. Punkten frågar om huvudmannen beställt kompetens till hela personalen, inte om några entusiaster gått en kurs. Fortbildning är också det pedagogerna själva efterfrågar oftast i vår enkät.
De här sex är sätt att avgöra om kraven går att visa. De är inte i sig krav i skollagen eller läroplanen, och vi påstår inte att de är det. En kommun som saknar dem bryter inte mot någon bestämmelse.
Varför vi ändå frågar efter dem
Skollagen 4 kap. 6 § säger att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. En huvudman som följt upp rörelsen har därför något att lämna ut. Saknas det går det inte att veta om barnen rör sig eller inte — då avgörs det av vilken förskola barnet råkar gå på.