Så gick det till

Metod

Granskningen är inte gjord för att peka ut kommuner som gör fel. Den är gjord för att barn ska få mer rörelse.

Vad vi gjorde

Den 26 maj 2026 ställde vi sju skriftliga frågor till samtliga 290 kommuner om hur huvudmannen säkerställer barns dagliga rörelse i förskolan. Den 9 juni begärde vi ut handlingar i ärendet. 251 kommuner besvarade frågorna på ett sätt som gick att bedöma.

Före publicering skickade vi ut hela bedömningen till de bedömda kommunerna och bad dem rätta oss; 32 av breven nådde inte fram i tid och de kommunerna har förlängd svarstid. 39 kommuner har inte bedömts. Skälen är olika och de redovisas kommun för kommun. För de flesta räckte inte det som kom in. Fem kommuner fick frågan först i september och deras svarsfrist löper ännu. Det står utskrivet med kommunens namn. Ingen av de 39 betygsätts, varken högt eller lågt.

Hur en punkt sätts

En punkt tas när kommunens eget material visar den — inte när kommunen säger att den arbetar med frågan. Varje ja beläggs med ett till tre ordagranna citat ur kommunens egen fil, kontrollerade maskinellt som exakt teckensträng.

Innan en poäng sätts prövas den mot allt annat i materialet. Säger kommunen på ett ställe att något finns och på ett annat att det inte finns, väger det som talar emot poängen tyngre. Ett dokument som är daterat senare väger tyngre än ett äldre om de säger olika.

En handling ger poäng bara i den del den faktiskt säger något om motorik och rörelse. En verksamhetsplan, ett kvalitetsledningssystem eller en allmän hänvisning till läroplanen ger ingen poäng, hur omfattande handlingen än är.

Vad vi aldrig gör

Vi hittar aldrig på. Vi parafraserar aldrig ett citat, kortar aldrig i mitten av ett citat och sätter aldrig ihop ord från olika ställen till en mening kommunen inte skrivit. Vi skriver aldrig ut en tjänstepersons namn i ett skäl.