Kommun

Hammarö

Kommunkod 1761 · Värmlands län

Kommunens svar inkom 15 juni 2026

2 av 10 punkter

som kommunen kan visa med eget underlag

Hammarö har en riktlinje om barnens utemiljöer; något mål eller någon uppföljning av rörelse visas inte.

Om underlaget

De tre uppföljningarna av nämndmål hämtades ur brevlådan och lästes i sin helhet 2026-09-22. Samtliga är uppföljningar på huvudmannanivå kopplade till nämndens mål 3 om hälsa och välbefinnande, men ingen av dem följer upp rörelse, motorik eller fysisk aktivitet i förskolan.

”Bildningsnämnden har uppdragit till bildningsförvaltningen att i samverkan med serviceförvaltningen arbeta fram en gemensam riktlinje under läsåret 2024 – 25 för att hantera risker i barnens och elevernas utemiljöer med barnrättsperspektivet i fokus.”
Ur Hammarös egna handlingar, om eget dokument som säger något om rörelse.

Kommunens svar på de sju frågorna

1Riktlinjer och styrdokumentVilka riktlinjer, rutiner eller styrdokument har kommunen som beskriver hur daglig motorik och rörelse ska säkerställas i förskolan i enlighet med Lpfö 18?Kommunen lämnar riktlinjen för att främja barns rätt till kreativa och tillgängliga utemiljöer, framtagen på bildningsnämndens uppdrag.

2Mål och mätetalVilka konkreta mål har kommunen satt upp för barns dagliga rörelse i förskolan — och hur mäts dessa mål?Frågan är inte besvarad. Inget dokument med mål eller mätetal för barns dagliga rörelse har lämnats.

3Systematisk kvalitetsredovisningHur följer kommunen upp att riktlinjer och mål faktiskt genomförs på respektive förskola — och hur ofta sker uppföljningen?Kommunen lämnar tre uppföljningar av nämndmål: undervisning, lärande och progression, ledning och stimulans samt trygghet och arbetsro.

4Uppföljningsdata mellan förskolorVilken redovisning eller kvalitetsuppföljning finns för förskolornas arbete med motorik och rörelse — och var publiceras den?Frågan är inte besvarad. Ingen sammanställning som jämför kommunens förskolor i fråga om rörelse har lämnats.

5Fortbildning för förskolepedagogerVilken fortbildning erbjuder kommunen sina pedagoger inom motorik, rörelse och barns fysiska utveckling — och i vilken omfattning?Frågan är inte besvarad. Ingen dokumentation om fortbildning inom motorik och rörelse har lämnats.

6Interna utredningar och kartläggningarHar kommunen genomfört någon utredning, kartläggning eller analys av nuvarande genomförandegrad för daglig rörelse i förskolan under de senaste tre åren? Om ja, ber vi att få ta del av den.Frågan är inte besvarad. Ingen utredning eller kartläggning av barns dagliga rörelse har lämnats.

7Beslut om planerade åtgärderVilka åtgärder planerar kommunen att vidta för att stärka barns dagliga rörelse i förskolan under kommande tolv månader?Frågan är inte besvarad. Inget beslut och inget planeringsunderlag om åtgärder för kommande läsår har lämnats.

Grön markering betyder att kommunen tagit minst en av de punkter frågan prövas mot. Röd betyder att den inte tagit någon av dem — inte att svar saknas. Flera kommuner har svarat utförligt på en fråga utan att svaret visar det punkten kräver. Frågorna ställdes till samtliga 290 kommuner den 26 maj 2026. Frågorna i sin helhet.

Vad Hammarö kan visa, punkt för punkt

1 Kan visa Eget dokument som säger något om rörelse Riktlinjen är en gemensam handling framtagen på nämndens uppdrag och säger i egna ord att utemiljöerna ska stimulera till lek och rörelse.

”Bildningsnämnden har uppdragit till bildningsförvaltningen att i samverkan med serviceförvaltningen arbeta fram en gemensam riktlinje under läsåret 2024 – 25 för att hantera risker i barnens och elevernas utemiljöer med barnrättsperspektivet i fokus.”

”I arbetet med att utforma de pedagogiska utemiljöer na fanns intentionen att verksamheternas utemiljöer skulle stimulera till kreativ lek och rörelse med medvetenheten om att barns lek är livsviktig.”

2 Kan inte visa Rörelse återkommande under dagenFöljer av författning Riktlinjen anger ingen frekvens för rörelse under dagen; den enda frekvensskrivningen är citerad läroplanstext om daglig fysisk aktivitet i skolan.

3 Kan visa Dokumentet säger något om miljö och material Riktlinjen säger i egna ord hur utemiljön och materialet ska vara utformade för lek och rörelse.

”I arbetet med att utforma de pedagogiska utemiljöer na fanns intentionen att verksamheternas utemiljöer skulle stimulera till kreativ lek och rörelse med medvetenheten om att barns lek är livsviktig.”

”Leken i utemiljöerna gynnas a v okodat naturmaterial och gör att den inte är förutbestämd . Naturmaterialet har stark dragningskraft och högt lekvärde.”

4 Kan inte visa Mätbart mål med ett målvärde Riktlinjens målsättning och nämndens indikatorer saknar målvärde för rörelse; de indikatorer som har målvärde avser trygghet och arbetsro.

5 Kan inte visa Uppföljning som gäller rörelsemåletFöljer av författning De tre uppföljningarna av nämndmål är lästa i sin helhet och behandlar undervisning och progression, ledning och stimulans samt trygghet och arbetsro. Ingen av dem följer upp rörelse i förskolan.

6 Kan inte visa Namngiven uppföljning på huvudmannanivåFöljer av författning Ingen av uppföljningarna anger en funktion på huvudmannanivå som följer upp rörelse; riktlinjen lägger ansvaret på rektor och fastighetsägare och avser tillbud och riskbedömningar.

7 Kan inte visa Rörelse som egen punkt med utfall Punkt 5 är nej, och inget utfall för rörelse i förskolan redovisas i någon av de tre uppföljningarna.

8 Kan inte visa Sammanställd jämförelse mellan förskolorna Ingen sammanställning som gör skillnaderna mellan kommunens förskolor synliga i fråga om rörelse redovisas.

9 Kan inte visa Fortbildning för all personal Riktlinjen anger som målsättning att samtliga pedagoger ska ha förståelse för balanserad riskbedömning, vilket är ett mål och inte genomförd fortbildning i motorik och rörelse.

10 Kan inte visa Åtgärd som följt av uppföljningen, med datumFöljer av författning Riktlinjen följer av ett nämnduppdrag om att hantera risker i utemiljön, inte av en uppföljning av rörelse.

Varje punkt tas bara om kommunens eget material säger det ordagrant. Skalan mäter vad huvudmannen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig.

Bedömningen vilar enbart på vad kommunens egna handlingar visar. Inget som någon uppger, och ingen enkät, flyttar en kommun uppåt eller nedåt.

Det Hammarö inte kan visa

Kommunen kan inte visa ett mål med målvärde för barns dagliga rörelse i förskolan.

Ingen av de tre uppföljningarna av nämndmål följer upp rörelse eller motorik i förskolan.

Ingen jämförelse mellan förskolorna, ingen fortbildning i motorik och ingen daterad åtgärd redovisas.

Vad pedagogerna i Hammarö svarade — jämfört med riket

26 svar från Hammarö, ställda mot rikets 1 229 svar i 71 kommuner.

76,9 %

av pedagogerna i Hammarö uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag

20 av 26

Rikssnittet 75,8 % — kommunen ligger 1,2 procentenheter högre

53,8 %

av pedagogerna i Hammarö får lite, sällan eller aldrig konkret stöd från huvudmannen

14 av 26

Rikssnittet 61,1 % — kommunen ligger 7,3 procentenheter lägre

38,5 %

av pedagogerna i Hammarö anser att barnen får för lite daglig rörelse

10 av 26

Rikssnittet 49,1 % — kommunen ligger 10,7 procentenheter lägre

Hur ofta genomför ni strukturerad rörelseaktivitet på din förskola?

Flera gånger per dag0 0,0 %riket 3,3 %

Dagligen6 23,1 %riket 21,0 %

Flera gånger per vecka10 38,5 %riket 31,7 %

En gång per vecka3 11,5 %riket 23,8 %

Mindre ofta än en gång per vecka6 23,1 %riket 17,7 %

Aldrig1 3,8 %riket 2,6 %

Får du som pedagog konkret stöd från kommunens huvudman gällande rörelse i förskolan?

Ja, tydligt och regelbundet1 3,8 %riket 11,1 %

Ja, någon enstaka gång8 30,8 %riket 21,6 %

Lite eller sällan8 30,8 %riket 31,6 %

Aldrig6 23,1 %riket 29,5 %

Vet ej3 11,5 %riket 6,2 %

Anser du att barnen på din förskola får tillräcklig daglig fysisk aktivitet?

Ja, mer än tillräckligt3 11,5 %riket 6,1 %

Ja, tillräckligt13 50,0 %riket 42,1 %

Nej, för lite9 34,6 %riket 42,9 %

Nej, mycket för lite1 3,8 %riket 6,3 %

Vet ej0 0,0 %riket 2,6 %

Stapelns längd visar antalet svar i förhållande till den största svarskategorin i samma fråga. Procenttalet anger andelen av samtliga 26 svar. Rostfärgen markerar de kategorier som pekar mot bristande förutsättningar.

Pedagogernas egna ord

På frågan vad som skulle behövas för att förbättra arbetet med rörelse i förskolan svarade 20 av de 26 pedagogerna med egna ord. Samtliga återges här, ordagrant och anonymt.

Mer material för att det ska vara lättare att kunna planera för aktiviteter både utomhus och inomhus. En tydlig aktivitets bank skulle också hjälpa när idéer tar slut

Fortbildning om rörelse i förskolan hade jag sett som något positivt, men även tydligare mål från kommunen. Att de visar på att det är ett viktigt mål.

Mera engagerade pedagoger, som hittar fler aktiviteter utomhus och inte står och pratar med varandra i grupp ute på gårdarna.

Stötta barnen i aktiviteter, vara förebilder för rörelse.

Jag upplever att vi inte räcker till för att hinna med allt som förväntas av oss. Planeringstiden är kort och det är ofta vi inte räcker till i personalen för att andra saker behöver prioriteras före. Inomhusmiljön är också begränsad.

Fortbildning, material, tillgång till gympahall

Större lokaler eller mindre barngrupp. Nu är det så trångt när vi är inne så det blir det svårt med rörelse

Jobba med det i ska och koppla ihop det med projektet

Fler utmaningar på gården.Fortbildning. Material.

Våra barn har väldigt högintensiva lekar med mycket spring och bärande samt nivå utmanande lekar. Pga vår nuvarande grupps höga aktivitetsnivå har vi snarare behövt införa ledda nedvarvande aktiviteter så som yoga och massagesagor.

Jag tycker att alla förskolor ska ha tillgång till en gymnastiksal som man kan utnyttja och erbjuda mer rörelse minst en gång i veckan.Barnen rör sig dagligen ute på gården, via promenader till lekparken eller till skogen men även pulshöjande aktiviteter som att vara i en gymnastikhall borde vara tillgängligt även för barnen i förskolan.

Fortbildning och ytterligare förtydligande om vikten av att locka fram rörelseglädje hos barn genom ex skogsvistelse med nivåskillnader mm Hinderbanor i alla möjliga former mm

Tillgång till större lokaler/gymnastiksal Fortbildning Mer material till tex rörelsbana/ hinderbana

Mer uppstyrt och bra material för fysiska aktiviteter.

Resurser (personaltäthet) så att vi till exempel kan gå iväg till idrottshallar eller fotbollsplaner, men kunna göra det på ett säkert sätt genom att ha tillräckligt med personal i förhållande till barn.

Material och tid

Att vi vågar ha mer planerad verksamhet

En större samsyn hos pedagogerna som arbetar, många upplever att de rör sig på gården men jag vill mena att det fortfarande förekommer mycket klungor bland pedagoger och att utevistelsen kantas av mentaliteten att "fri lek" innebär att barnen ska leka utan pedagogers engagemang. Synd, för jag tror att det finns mycket mer kompetens än vad som nyttjas i barngrupp.

Att ha en gymnastiksal eller rörelserum skulle underlätta men yngrebarn behöver det bara nära anslutning,

fortbildning

26 pedagoger i Hammarö besvarade den anonyma enkäten mellan den 10 juni och den 19 augusti 2026. Svaren är självrapporterade, kommunen har inte kunnat granska dem, och de påverkar aldrig bedömningen — den vilar enbart på kommunens egna handlingar.

Vad poängen betyder

Ingen har bestämt hur mycket rörelse barnen ska få, ingen följer upp om det sker och inget beslut har fattats när uppföljningen visat något.

183 av de 251 granskade kommunerna ligger lägre. 20 kommuner ligger på samma nivå.

Högsta poäng i granskningen är 8 av 10, och den når Arvika. Ingen kommun når tio.

Vad det betyder för dig som förälder: frågar du på förskolan i morgon om ditt barn fick röra sig tillräckligt i dag, finns det ingen i kedjan som är skyldig att kunna svara. Skalan mäter vad kommunen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig. En låg siffra betyder att det inte går att veta.

Kommunens svar i sammanfattning

Kommunen svarar i två mejl och besvarar inte frågorna var för sig i löpande text, utan skickar de dokument förvaltningen har.

Handlingarna är en riktlinje för att främja barns rätt till kreativa och tillgängliga utemiljöer samt tre uppföljningar av nämndmål.

Riktlinjen är framtagen på bildningsnämndens uppdrag under läsåret 2024–25 och handlar om balanserad riskbedömning i barnens och elevernas utemiljöer.

Kommunen uppger i det första mejlet att den skickat vidare enligt önskemålet i del B.

Orden, och vad de betyder

Det här är vad orden betyder i praktiken

Riktlinjen är kommunens tyngsta handling och den bär båda poängen. Den är framtagen på bildningsnämndens uppdrag, den gäller förskola och skola tillsammans, och den säger i egna ord att utemiljöerna ska stimulera till kreativ lek och rörelse. Den är också konkret om materialet: ”Naturmaterialet har stark dragningskraft och högt lekvärde.” Men riktlinjens ärende är balanserad riskbedömning — hur risker i utemiljön ska vägas mot värden — inte hur ofta eller hur länge barnen rör sig. Den enda skrivningen om frekvens i handlingen är citerad läroplanstext om skolan: ”Skolan ska även sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.” Det är vår läsning av handlingen, inte kommunens ord.

De tre uppföljningarna av nämndmål är uppföljningar på huvudmannanivå, med indikatorer, enhetsanalyser och bedömning av måluppfyllelse, och alla tre hör till nämndens mål 3 om hälsa och välbefinnande. De är lästa i sin helhet. Förskoleavsnitten handlar om språkutveckling, stimulans, tillgängliga lärmiljöer, dokumentation, trygghet och arbetsro. Vi har inte funnit någon uppföljning av rörelse, motorik eller fysisk aktivitet i förskolan i någon av dem. De indikatorer som har ett målvärde avser trygghet och arbetsro. Utan ett målvärde för rörelse finns inget att jämföra ett utfall mot, och utan en uppföljning av rörelsemålet finns inget utfall att redovisa.

Granskningens enkät besvarades av 26 pedagoger i Hammarö. 20 av 26 (77 %) uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag, 14 av 26 (54 %) att stöd i arbetet med rörelse ges lite eller sällan, eller aldrig, och 10 av 26 (38 %) att rörelse får för lite eller mycket för lite utrymme i verksamheten. Kommunens handlingar och pedagogernas svar pekar åt olika håll. Granskningen avgör inte vilket av de två som stämmer. Det kan kommunen avgöra själv, genom att redovisa hur länge rörelsen pågår, när på dagen den sker, på vilka förskolor och var det är dokumenterat.

Vad Hammarö lämnade

Läst Riktlinje för att främja barns rätt till kreativa utemiljöer.pdf – riktlinje med inledning, bakgrund, syfte, målsättning, kreativa och tillgängliga lärmiljöer samt balanserad riskbedömning som förhållningssätt och genomförande.

Läst 2026 Uppföljning av nämndmål-Trygghet och arbetsro.pdf – huvudmannens uppföljning med indikatorer, enkätresultat och enheternas analyser för förskola och skola.

Läst Uppföljning av nämndmålet undervisning, lärande och progression – huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, bildningsnämnden 2025-09-16, 15 sidor.

Läst Uppföljning av nämndmålet ledning och stimulans – huvudmannens systematiska kvalitetsarbete, bildningsnämnden 2025-12-09, 14 sidor.

Begäran om allmän handling. Kommunen lämnade inte ut någon förteckning över förskolor och rektorer.

Frågan till pedagogerna. Kommunen uppger att enkäten vidarebefordrats.

Är det här fel?

Skicka handlingen som visar något annat till kommun@dna-tomorrow.se. Vi läser den, publicerar den i sin helhet och uppdaterar sidan. En komplettering kan höja en poäng. Den sänker aldrig en poäng kommunen redan fått.

Vill kommunen bemöta bedömningen utan att skicka en handling publicerar vi bemötandet ordagrant här. Det ändrar inte poängen.