Kommun
Karlskoga
5 av 10 punkter
som kommunen kan visa med eget underlag
Karlskoga följer upp ett delmål om lek och rörelse, men kan inte visa målvärde eller kartläggning.
Om underlaget
Samtliga sju bilagor finns som ---BILAGA OMLÄST 2026-09-22---. Ingen del av filen är märkt som OCR-tolkad, och varje citat ovan har verifierats maskinellt som exakt teckensträng efter NFC-normalisering, borttaget mjukt bindestreck, hårt mellanslag utbytt och ihoptryckt vitrymd. Samtliga citat finns dessutom i den icke-omlästa delen av filen och vilar därför inte på undantaget i beviskrav 3.2 avsnitt 3; någon sidbild för Karlskoga finns inte i /home/claude/lasning/ratt/, eftersom de omlästa blocken anger att texten är utvunnen direkt ur filerna och inte tolkad ur bild. Bilagan Bekräftelse vidarebefordrad information 260616.pdf, som tidigare inte gick att läsa, är omläst och innehåller inget om rörelse. Den bifogade läsårsanalysen är en tom mall; kommunen anger att årets sammanställning görs i september 2026 och den ingår inte i underlaget.
”Kommunen har ett delmål ”Varje barn får en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse samt ger den ledning och stimulans det behöver för att kunna nå så långs som möjligt i sitt lärande och sin utveckling”.”
Ur Karlskogas egna handlingar, om eget dokument som säger något om rörelse.
Kommunens svar på de sju frågorna
Grön markering betyder att kommunen tagit minst en av de punkter frågan prövas mot. Röd betyder att den inte tagit någon av dem — inte att svar saknas. Flera kommuner har svarat utförligt på en fråga utan att svaret visar det punkten kräver. Frågorna ställdes till samtliga 290 kommuner den 26 maj 2026. Frågorna i sin helhet.
Vad Karlskoga kan visa, punkt för punkt
”Kommunen har ett delmål ”Varje barn får en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse samt ger den ledning och stimulans det behöver för att kunna nå så långs som möjligt i sitt lärande och sin utveckling”.”
”Vår målsättning: I förskolan får varje barn en utbildning av hög kvalitet som ger barnet goda möjligheter till lek, rörelse, utveckling och lärande samt förbereder för fortsatt utbildning.”
Kommunens eget material säger emot sig självt här. Kommunen skriver: ”Här har vi vissa styrdokument som stödjer att vi ska arbeta för motorik och rörelse i vardagen (jag sänder med dessa styrdokument som finns)”. De tre handlingar som bifogas som styrdokument — kultur- och fritidsstrategin, kommunstyrelsens protokoll om folkhälsokonferensen och rutinen för systematiskt kvalitetsarbete 2023-2024 — säger inget om motorik och rörelse i förskolan.
”I detta läsårs utvärdering med förskolorna så ser vi att många förskolor använder materialet som vi tagit del av via Generation Pep samt många andra metoder utifrån det som förskolorna dels använder som tema / process, dels utifrån behov.”
”Det är endast utifrån resultatet i delmålet lek och rörelse vi har fångat upp detta.”
”Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbete som varje förskola/ arbetslag bedriver lyfts i de delårsavstämningar som genomförs under november och i mars samt via kvalitetsdialoger och utvärderingar i juni med verksamhetschef för förskolan.”
”Delmål i denna är bland annat kopplat till lek och rörelse.”
”Det finns också en kunskap och förståelse hos personal i Karlskoga även om vi också kan se att vissa förskolor arbetar mer detta läsår med hälsa och rörelse än andra.”
”Man kan också se att medvetenheten omkring undervisning/ rörelse ute ser olika ut och det finns en önskan från vissa förskolor att den medvetna undervisningen ute blir mer framträdande vilket är ett utvecklingsbehov och i den ingår bland annat att personal utvecklar en medveten, närvarande undervisning i utemiljön där vi kan utmana och inspirera till fysisk aktivitet.”
Kommunens eget material säger emot sig självt här. Kommunen skriver på ett ställe: ”Nej, ingen utredning, kartläggning eller analys har gjorts av nuvarande genomförandegrad för daglig rörelse.” och på ett annat ställe: ”Det finns också en kunskap och förståelse hos personal i Karlskoga även om vi också kan se att vissa förskolor arbetar mer detta läsår med hälsa och rörelse än andra.” Den senare meningen redovisar en iakttagen skillnad mellan förskolorna utan att någon sammanställd jämförelse visas.
”Arbetet innebär att all personal har fått ta del av föreläsningar i samverkan med generation pep och en grupp där verksamhetschef från den kommunala förskolan, folkhälsoutvecklare Karlskoga kommun, Verksamhetschef kostenheten samt RF-SISU Örebro län.”
”Arbetet är pågående och vi ses återkommande för att hela tiden gemensamt se vad vi kan utveckla tillsammans och hur vi kan stötta barn och ungas hälsa och rörelse utifrån behov i Karlskoga förskolor.”
Varje punkt tas bara om kommunens eget material säger det ordagrant. Skalan mäter vad huvudmannen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig.
Bedömningen vilar enbart på vad kommunens egna handlingar visar. Inget som någon uppger, och ingen enkät, flyttar en kommun uppåt eller nedåt.
Det Karlskoga inte kan visa
Inget dokument anger att rörelse ska ske återkommande under dagen eller något om miljö och material.
Delmålet om lek och rörelse saknar ett målvärde att jämföra utfallet mot.
Ingen kartläggning av genomförandegraden och ingen daterad åtgärd som följer av en uppföljning redovisas.
Vad pedagogerna i Karlskoga svarade — jämfört med riket
31 svar från Karlskoga, ställda mot rikets 1 229 svar i 71 kommuner.
77,4 %
av pedagogerna i Karlskoga uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag
24 av 31
Rikssnittet 75,8 % — kommunen ligger 1,7 procentenheter högre
54,8 %
av pedagogerna i Karlskoga får lite, sällan eller aldrig konkret stöd från huvudmannen
17 av 31
Rikssnittet 61,1 % — kommunen ligger 6,3 procentenheter lägre
45,2 %
av pedagogerna i Karlskoga anser att barnen får för lite daglig rörelse
14 av 31
Rikssnittet 49,1 % — kommunen ligger 4,0 procentenheter lägre
Hur ofta genomför ni strukturerad rörelseaktivitet på din förskola?
Får du som pedagog konkret stöd från kommunens huvudman gällande rörelse i förskolan?
Anser du att barnen på din förskola får tillräcklig daglig fysisk aktivitet?
Stapelns längd visar antalet svar i förhållande till den största svarskategorin i samma fråga. Procenttalet anger andelen av samtliga 31 svar. Rostfärgen markerar de kategorier som pekar mot bristande förutsättningar.
Pedagogernas egna ord
På frågan vad som skulle behövas för att förbättra arbetet med rörelse i förskolan svarade 21 av de 31 pedagogerna med egna ord. Samtliga återges här, ordagrant och anonymt.
Mera fortbildning om rörelse
Tydligare mål från kommunen för att man ska säkerställa likvärdig förskola för alla barn. Även lite mer satsningar på förskolor i socioekonomiskt utsatta områden för att kunna få in barn i föreningslivet, exempelvis bjuda in föreningar på föräldramöte för att få barn/vårdnadshavare att komma och testa olika sporter.
Fler medvetna pedagoger som visar rörelseglädje och deltar aktivt, visar och vägleder. Mer fortbildning inom ämnet.
Vi ska till hösten börja med en planerad rörelseaktivitet varje dag, vilket absolut kommer hjälpa. Men utöver det skulle jag uppskatta fortbildning för oss pedagoger, samt konkret material som går att använda i undervisningen, och tydligare mål från kommunen.
Att kommunen även prioriterar hälsa och rörelse. Att de pedagoger som är intresserade erbjuds utbildning. Att rörelse tas upp mer på studiedagar, inte bara fakta utan mer stimulerande föreläsningar som inspirerar och tydligt visar hur man kan jobba med rörelse i förskolan.
Fortbildning, tydliga mål.
Tydligare mål, material
Planeringstid, material, fortbildning
Mer tid för planering och mer fokus på just rörelseaktiviteter. Viktigt att väcka ett intresse hos pedagoger.
Kollegiala lärträffar som vi har haft då all personal deltar och uppmärksammas på hur viktigt det är med rörelse.
Mer tid att planera. Barnen är dock ute väldigt mycket. Och då är cyklar, spring och lek I våran skog tillhörande förskolan dagligen nåt vi gör.
Ett ökat engagemang. Barnguppernas storlek och sammansättning sätter lite käppar i hjulen.
Fortbildning, material
Våra små barn får sin rörelse genom att nyttja vår gård; klättra över rötter och snåriga buskar, springer upp och ner för kullen, går balansgång både på marken på en balansmask eller på det bredare staket med stöd av pedagog, cyklar, gungar, sparkar/ kastar boll, deltar när de äldre barnen gör en regellek mm. Så jag tycker att man ska ta tillvara det vi har.
Fortbildning till personal och ett driv från cheferna om vikten av att arbeta med detta.
Vi har strukturerat upp det till hösten för att få in mer rörelse i förskolan.
Mer samsyn angående rörelse. Förståelse av vikten med pulsökning. Tillåtande klimat och pedagogansvar. Tydliga riktlinjer uppifrån, Rektors ansvar att rörelse ska vara obligatoriskt för förskolorna
Mer fortbildning skulle jag önska. Jag har även inför vissa yoga pass/övningar och det skulle jag vilja lära mig mer om hur man får in i förskola. Och hur man anpassar övningar efter barnens ålder.
Motiverade pedagoger.
Bättre riktlinjer från kommunen och större möjlighet till planering och utförande.
Att rörelse också kan erbjudas inomhus, för trånga lokaler att utöva pulshöjande aktiviteter.
31 pedagoger i Karlskoga besvarade den anonyma enkäten mellan den 10 juni och den 19 augusti 2026. Svaren är självrapporterade, kommunen har inte kunnat granska dem, och de påverkar aldrig bedömningen — den vilar enbart på kommunens egna handlingar.
Vad poängen betyder
Ingen har bestämt hur mycket rörelse barnen ska få och inget beslut har fattats när uppföljningen visat något.
233 kommuner ligger lägre. 9 kommuner ligger på samma nivå. Nio av tio granskade kommuner når inte högre än så här.
Högsta poäng i granskningen är 8 av 10, och den når Arvika. Ingen kommun når tio.
Vad det betyder för dig som förälder: frågar du på förskolan i morgon om ditt barn fick röra sig tillräckligt i dag, finns det ingen i kedjan som är skyldig att kunna svara. Skalan mäter vad kommunen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig. En låg siffra betyder att det inte går att veta.
Kommunens svar i sammanfattning
Kommunen anger att vissa styrdokument stödjer arbetet med motorik och rörelse, och att mallen för läsårsanalys innehåller ett delmål om lek och rörelse.
Uppföljning sker enligt svaret genom delårsavstämningar i november och mars samt kvalitetsdialoger och utvärderingar i juni med verksamhetschef för förskolan.
All personal anges ha tagit del av föreläsningar inom ett samarbete med Generation Pep om barns hälsa och rörelse.
På frågan om utredning eller kartläggning av genomförandegraden svarar kommunen nej och hänvisar till resultatet i delmålet lek och rörelse.
Inkommet som svar på en begäran om allmän handling. Kommunens diarienummer: BUN-2026-00273.
Orden, och vad de betyder
Det här är vad orden betyder i praktiken
Karlskoga lutar sig mot ett kommungemensamt delmål och mot det systematiska kvalitetsarbetet. Delmålet finns: den mall för läsårsanalys som gäller samtliga förskoleenheter anger att varje barn ska få en utbildning som uppmuntrar till lek och rörelse, och kommunen redovisar att resultatet i delmålet följs upp i delårsavstämningar, kvalitetsdialoger och i en kvalitetsrapport till huvudmannen. Det som inte redovisas är ett målvärde att jämföra utfallet mot, ett dokument som säger att rörelse ska ske återkommande under dagen, och en sammanställning som gör skillnaderna mellan förskolorna jämförbara. På frågan om kartläggning svarar kommunen: ”Nej, ingen utredning, kartläggning eller analys har gjorts av nuvarande genomförandegrad för daglig rörelse.” Samtidigt beskriver samma svar iakttagna skillnader mellan förskolorna från detta läsårs utvärdering.
Pedagogenkäten i Karlskoga besvarades av 31 pedagoger. 24 av 31 (77 %) uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag. 17 av 31 (55 %) uppger att stöd i arbetet med rörelse ges lite eller sällan, eller aldrig. 14 av 31 (45 %) svarar att rörelse inte får tillräckligt utrymme i verksamheten. Kommunens svar beskriver ett arbete som bärs av ett delmål och av varje förskolas egen process. Enkätsvaren beskriver en vardag där det arbetet inte är dagligt för de flesta som svarat.
Granskningen avgör inte vilken av de två bilderna som stämmer, kommunens svar eller pedagogsvaren. Det kan Karlskoga kommun avgöra själv, genom att redovisa hur länge strukturerad rörelse pågår, när på dagen den ligger, på vilka förskolor den genomförs och var det är dokumenterat.
Vad Karlskoga lämnade
Läst Rektorer förskola Karlskoga kommun.xlsx – förteckning över kommunens förskolor med rektor, adress och e-post.
Läst DNA TOMORROW Sverige.docx – föreningens sju frågor med kommunens ifyllda svar, lämnade av verksamhetschef för förskolan.
Läst Läsårsanalys Förskola 2025-2026 Mall.docx – kommungemensam mall för förskolornas läsårsanalys, med en målsättning och fem delmål där delmål 3 avser lek och rörelse.
Läst Kultur- och fritidsstrategi KFN 2025-2028.pdf – strategi för kommunens kultur- och fritidsverksamhet. Raden för vem som fastställt den är ifylld med platshållare.
Läst r3100R612467_5f8feb52….pdf – kommunstyrelsens protokoll 2025-08-26 § 120 med tjänsteskrivelse om folkhälsokonferensen den 17 oktober 2025.
Läst r3100R612467_827331f6….pdf – dokument om systematiskt kvalitetsarbete 2023-2024 med årshjul och anvisningar för dokumentationsverktyget. Ingen punkt avser rörelse.
Ej läsbar Bekräftelse vidarebefordrad information 260616.pdf – bifogad som binär fil, vars innehåll inte kunde returneras och därför inte har kunnat läsas.
Begäran om allmän handling. Kommunen lämnade ut förteckning över förskolor och rektorer.
Frågan till pedagogerna. Kommunen uppger att enkäten vidarebefordrats.
”Här kommer bekräftelse på vidarebefordrad information den 16 juni 2026 del B enligt förfrågan.”
Kommunens diarienummer: BUN-2026-00273.
Är det här fel?
Skicka handlingen som visar något annat till kommun@dna-tomorrow.se. Vi läser den, publicerar den i sin helhet och uppdaterar sidan. En komplettering kan höja en poäng. Den sänker aldrig en poäng kommunen redan fått.
Vill kommunen bemöta bedömningen utan att skicka en handling publicerar vi bemötandet ordagrant här. Det ändrar inte poängen.
Kommunens diarienummer: BUN-2026-00273