Kommun

Töreboda

Kommunkod 1473 · Västra Götalands län

Kommunens svar inkom 16 juni 2026

1 av 10 punkter

som kommunen kan visa med eget underlag

Töreboda redovisar en uppföljning av motorik till huvudmannen, men inget eget mål och inget utfall.

Om underlaget

Bilagan DNA Tomorrow A och B.pdf är OCR-tolkad och har därför inte citerats.

”Arbetet med motorik och rörelse i Töreboda kommun sker i enlighet med Läroplan för förskolan (Lpfö 18 rev 25), där det framgår att förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av fysisk aktivitet.”
Ur Törebodas egna handlingar, om eget dokument som säger något om rörelse.

Kommunens svar på de sju frågorna

1Riktlinjer och styrdokumentVilka riktlinjer, rutiner eller styrdokument har kommunen som beskriver hur daglig motorik och rörelse ska säkerställas i förskolan i enlighet med Lpfö 18?Arbetet anges ske i enlighet med Lpfö 18 rev 25, och kvalitetsarbetet utgår från det nationella kvalitetssystemets målsättning och delmål 3. Inget eget kommunalt dokument anges.

2Mål och mätetalVilka konkreta mål har kommunen satt upp för barns dagliga rörelse i förskolan — och hur mäts dessa mål?Målen anges vara desamma som i det nationella kvalitetssystemet. De mäts genom pedagogernas skattning från 0–10 och genom kommunens egen vårdnadshavarenkät.

3Uppföljning av genomförandetHur följer kommunen upp att riktlinjer och mål faktiskt genomförs på respektive förskola — och hur ofta sker uppföljningen?”Kommun följer upp det i det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannen får en rapport från förskolorna om detta en gång per läsår. Varje förskola har regelbundna uppföljningar som respektive rektor styr över.”

4Redovisning och publiceringVilken redovisning eller kvalitetsuppföljning finns för förskolornas arbete med motorik och rörelse — och var publiceras den?”Redovisningen heter uppföljningsrapport 2 och går till huvudmannen en gång per läsår. Rapporten redovisas även i en kvalitetsdialog med huvudmannen.”

5Fortbildning för förskolepedagogerVilken fortbildning erbjuder kommunen sina pedagoger inom motorik, rörelse och barns fysiska utveckling — och i vilken omfattning?”Kommunen har inte erbjudit pedagogerna någon specifik fortbildning de senaste två åren.”

6Utredning eller kartläggningHar kommunen genomfört någon utredning, kartläggning eller analys av nuvarande genomförandegrad för daglig rörelse i förskolan under de senaste tre åren? Om ja, ber vi att få ta del av den.”Nej.”

7Planerade åtgärderVilka åtgärder planerar kommunen att vidta för att stärka barns dagliga rörelse i förskolan under kommande tolv månader?”I nuläget finns inga planerade åtgärder. Åtgärder kan komma att sättas i efter läsårsanalysen som lämnas in till förvaltningen sista augusti 2026.”

Grön markering betyder att kommunen tagit minst en av de punkter frågan prövas mot. Röd betyder att den inte tagit någon av dem — inte att svar saknas. Flera kommuner har svarat utförligt på en fråga utan att svaret visar det punkten kräver. Frågorna ställdes till samtliga 290 kommuner den 26 maj 2026. Frågorna i sin helhet.

Vad Töreboda kan visa, punkt för punkt

1 Kan inte visa Eget dokument som säger något om rörelse Kommunen skriver: ”Arbetet med motorik och rörelse i Töreboda kommun sker i enlighet med Läroplan för förskolan (Lpfö 18 rev 25), där det framgår att förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av fysisk aktivitet.” Vi har inte funnit något eget dokument från kommunen som i egna ord säger något om motorik och rörelse.

2 Kan inte visa Rörelse återkommande under dagenFöljer av författning Inget dokument anger att rörelse sker mer än en gång per dag.

3 Kan inte visa Dokumentet säger något om miljö och material Inget kommunalt styrdokument säger något om miljö eller material för rörelse.

4 Kan inte visa Mätbart mål med ett målvärde Skattningen 0–10 och vårdnadshavarenkäten är indikatorer utan målvärde att jämföra utfallet mot.

5 Kan visa Uppföljning som gäller rörelsemåletFöljer av författning En uppföljning som uttryckligen mäter motorisk utveckling redovisas till huvudmannen i uppföljningsrapport 2 och i kvalitetsdialog.

”Redovisningen heter uppföljningsrapport 2 och går till huvudmannen en gång per läsår. Rapporten redovisas även i en kvalitetsdialog med huvudmannen.”

”Målen mäts genom att pedagogerna får göra en skattning från 0–10 samt utifrån kommunens egen vårdnadshavarenkät där en av frågorna är ”Jag upplever att förskolan erbjuder en verksamhet som främjar mitt barns motoriska utveckling, hälsa och välbefinnande”.”

6 Kan inte visa Namngiven uppföljning på huvudmannanivåFöljer av författning Uppföljningen läggs på respektive rektor och ingen funktion eller uppdrag på huvudmannanivå anges.

7 Kan inte visa Rörelse som egen punkt med utfall Inget utfall av uppföljningen redovisas.

8 Kan inte visa Sammanställd jämförelse mellan förskolorna Ingen sammanställning som visar läget mellan kommunens förskolor redovisas.

9 Kan inte visa Fortbildning för all personal Kommunen skriver: ”Kommunen har inte erbjudit pedagogerna någon specifik fortbildning de senaste två åren.”

10 Kan inte visa Åtgärd som följt av uppföljningen, med datumFöljer av författning Kommunen skriver: ”I nuläget finns inga planerade åtgärder.”

Varje punkt tas bara om kommunens eget material säger det ordagrant. Skalan mäter vad huvudmannen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig.

Bedömningen vilar enbart på vad kommunens egna handlingar visar. Inget som någon uppger, och ingen enkät, flyttar en kommun uppåt eller nedåt.

Det Töreboda inte kan visa

Kommunen kan inte visa något eget kommunalt styrdokument om daglig rörelse i förskolan.

Inget målvärde att jämföra utfallet mot och inget redovisat utfall av uppföljningen finns.

Ingen sammanställning mellan förskolorna, ingen fortbildning de senaste två åren och inga planerade åtgärder redovisas.

Vad pedagogerna i Töreboda svarade — jämfört med riket

50 svar från Töreboda, ställda mot rikets 1 229 svar i 71 kommuner.

84,0 %

av pedagogerna i Töreboda uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag

42 av 50

Rikssnittet 75,8 % — kommunen ligger 8,2 procentenheter högre

80,0 %

av pedagogerna i Töreboda får lite, sällan eller aldrig konkret stöd från huvudmannen

40 av 50

Rikssnittet 61,1 % — kommunen ligger 18,9 procentenheter högre

50,0 %

av pedagogerna i Töreboda anser att barnen får för lite daglig rörelse

25 av 50

Rikssnittet 49,1 % — kommunen ligger 0,9 procentenheter högre

Hur ofta genomför ni strukturerad rörelseaktivitet på din förskola?

Flera gånger per dag2 4,0 %riket 3,3 %

Dagligen6 12,0 %riket 21,0 %

Flera gånger per vecka17 34,0 %riket 31,7 %

En gång per vecka20 40,0 %riket 23,8 %

Mindre ofta än en gång per vecka5 10,0 %riket 17,7 %

Aldrig0 0,0 %riket 2,6 %

Får du som pedagog konkret stöd från kommunens huvudman gällande rörelse i förskolan?

Ja, tydligt och regelbundet1 2,0 %riket 11,1 %

Ja, någon enstaka gång7 14,0 %riket 21,6 %

Lite eller sällan23 46,0 %riket 31,6 %

Aldrig17 34,0 %riket 29,5 %

Vet ej2 4,0 %riket 6,2 %

Anser du att barnen på din förskola får tillräcklig daglig fysisk aktivitet?

Ja, mer än tillräckligt4 8,0 %riket 6,1 %

Ja, tillräckligt20 40,0 %riket 42,1 %

Nej, för lite22 44,0 %riket 42,9 %

Nej, mycket för lite3 6,0 %riket 6,3 %

Vet ej1 2,0 %riket 2,6 %

Stapelns längd visar antalet svar i förhållande till den största svarskategorin i samma fråga. Procenttalet anger andelen av samtliga 50 svar. Rostfärgen markerar de kategorier som pekar mot bristande förutsättningar.

Pedagogernas egna ord

På frågan vad som skulle behövas för att förbättra arbetet med rörelse i förskolan svarade 34 av de 50 pedagogerna med egna ord. Samtliga återges här, ordagrant och anonymt.

Förståelse för vikten av rörelse så kanske workshop. Material och rätt förutsättningar som tex högtalare utomhus. Delar upp ansvaret på förskolan vem som ska planera och hålla i aktiviteten.

Små lokaler inomhus som gör det svårt att ha fysiska aktiviteter, men lyckligtvis har vi en stor utegård och tillgång till en idrottssal. Inse vikten av att vistas i naturen tex gå till skogen där barnen naturligt får öva sina motoriska färdigheter. Har tyvärr blivit svårare att kunna gå iväg med de stora barngrupperna.

Antagligen någon typ av obligatorisk fortbildning som visar hur viktigt det är för barnen att röra på sig. Jag anser att det också är viktigt för oss pedagoger att delta i rörelseaktiviteter och därmed uppmuntra barnen till att delta, så om det finns någon föreläsning eller liknande som berör det vore det något. När det kommer till barnen som inte vill röra på sig så vet jag inte hur vi ska få dem att göra det. Där skulle det nog behövas några konkreta tips.

Absolut fortbildning, tydligare mål och mer lättillgängliga lokaler/idrottshallar med stora ytor för att ha större möjlighet att uppfylla målen året om.

På gården är det mest öppna ytor, de lekmaterial som finns är bristfälliga. Vi pedagoger är omotiverade till att ta tag i aktiviteter. Inne kan det bli en hinderbana ibland.

Tydligare mål och fortbildning. Tillgång till lokal att röra sig i inomhus

Mindre barngrupper, högre personaltäthet. Att det finns utrymme inomhus att utföra fysisk aktivitet utan att barnen ska behöva springer in i varandra.

Tydliga mål och även prioriteringar, tänker att det har lite med personalens egna driv i att få det genomfört också. Det är mycket man vill göra i projektet men det skulle absolut kunna bli ett inslag i projektet bara man tänker till.

Fortbildning, engagemang och att belysa vikten av att barn behöver rörelse.

Fortbildning, material och tydliga mål från kommunen

Tydligare mål från kommunen och fortbildning. Tror också det kräver att varje förskola arbetar fram ett arbetssätt där rörelse naturligt inkluderas i undervisningen varje dag. Detta arbete är fortfarande nytt för oss och behöver några läsår innan det kommer rulla på ordentligt och med chans för konkret analys

Fortbildning för pedagoger och lättillgängligt material. Dyrt att köpa för verksamhetspengarna som måste gå till mycket annat.

Lite mer fortbildningar och även mer material.

Mer fortbildning. Mer planerat. Vi har planerat gemensamt minst en gång per vecka. Men annars är det mycket rörelse ute genom cyklar osv. Men det är inte uppstyrt.

Tydligare mål från kommunen

Vissa saker går inte att påverka som barn som har lite vistelsetid eller som väljer att ex gunga eller vara kreativa i sandlådan. De yngsta barnen rör sig inte så mycket utomhus pga sin outvecklade motorik. men mer inomhus där vi har miljöer uppbyggda för att klättra och krypa. Jag tycker att kommunen skulle avvara mer pengar till förskolorna där vi kan beställa material som stimulerar rörelse som kan användas både ute och inne, ex balansplattor som man kan bygga olika banor med. Även cyklar som är dyra att köpa in speciellt eftersom våran kommun har sparkrav på sig. Gärna någon utbildning som några pedagoger kan gå för att leda t.ex Friskis och Svettis för förskolebarn.

Kompetensutveckling inom detta område. Material till förskolan

pedagogiska riktlinjer var ingen dum ide.. rörelse material är även en stor utgift, ett stöd till förskolor för detta underlättar.

Fortbildning

Fortbildning. Tid. Tydligare mål.

Fortbildning kring hur man kan stötta barns motoriska utveckling på olika sätt och mer fortbildning kring rörelselek. Material till utemiljö för att stötta barns rörelse utomhus.

Gärna fortbildning kring rörelse, och då praktiska tips, övningar och idéer. Och riktade pengar som kan användas till material kring rörelse.

Fortbildning

Mer utbildning, få material för att enkelt kunna ta fram och tillbaka materialet och material som är enkelt att använda

Fortbildning inom området rörelse.

Vi behöver utbildning i området för att ge barnen de bästa förutsättningarna.

Resurser, personaltäthet, mindre barngrupper , tillgång till idrottshallar. Inspiration från ledning

Fortbildning, bra tider i idrottshallen, mindre barngrupper,

Mer fortbildning

Tid, lokal att vara i, material att använda.

Fortbildning och tid för att kunna planera för rörelse

Mer fortbildning. Tid för att planera aktiviteter. Inspiration.

Fortbildning, tid för planera aktiviteter, inspiration

Fortbildning om rörelse

50 pedagoger i Töreboda besvarade den anonyma enkäten mellan den 10 juni och den 19 augusti 2026. Svaren är självrapporterade, kommunen har inte kunnat granska dem, och de påverkar aldrig bedömningen — den vilar enbart på kommunens egna handlingar.

Vad poängen betyder

Ingen har bestämt hur mycket rörelse barnen ska få, ingen på kommunens egen nivå följer upp om det sker och inget beslut har fattats när uppföljningen visat något.

150 av de 251 granskade kommunerna ligger lägre. 32 kommuner ligger på samma nivå.

Högsta poäng i granskningen är 8 av 10, och den når Arvika. Ingen kommun når tio.

Vad det betyder för dig som förälder: frågar du på förskolan i morgon om ditt barn fick röra sig tillräckligt i dag, finns det ingen i kedjan som är skyldig att kunna svara. Skalan mäter vad kommunen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig. En låg siffra betyder att det inte går att veta.

Kommunens svar i sammanfattning

Kommunen hänvisar till läroplanen och till det nationella kvalitetssystemets målsättning och delmål 3, inte till något eget kommunalt styrdokument.

Målen anges mätas genom pedagogernas skattning från 0–10 och genom kommunens egen vårdnadshavarenkät, där en fråga gäller barnets motoriska utveckling.

Uppföljningen redovisas i uppföljningsrapport 2 till huvudmannen en gång per läsår och i en kvalitetsdialog; varje rektor styr uppföljningen på sin förskola.

Ingen specifik fortbildning anges ha erbjudits pedagogerna de senaste två åren, och inga planerade åtgärder finns enligt svaret i nuläget.

Orden, och vad de betyder

Det här är vad orden betyder i praktiken

Töreboda redovisar en uppföljning som uttryckligen mäter motorisk utveckling. Den heter uppföljningsrapport 2, går till huvudmannen en gång per läsår och redovisas i en kvalitetsdialog. Det ger poäng på punkt 5. Målen som följs upp är däremot läroplanens och det nationella kvalitetssystemets formuleringar, inte kommunens egna, och mätningen sker genom en skattning från 0–10 och en vårdnadshavarenkät. En skattning utan ett målvärde att jämföra mot visar en rörelse i siffran, inte om ett mål är nått. Inget utfall av uppföljningen redovisas i svaret, och ingen sammanställning som visar läget mellan kommunens förskolor.

Pedagogenkäten i Töreboda besvarades av 50 pedagoger. Det är ett stort svarsunderlag, och det möter en enda poäng på tiopunktsskalan. Kontrasten säger något om vad skalan mäter: den mäter inte engagemang och inte hur många som svarar, utan vad huvudmannen kan lägga fram som handling. 42 av 50 (84 %) uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag. 40 av 50 (80 %) uppger att stöd i arbetet med rörelse ges lite eller sällan, eller aldrig. 25 av 50 (50 %) svarar att rörelse får för lite utrymme i verksamheten.

Granskningen avgör inte vilken av de två bilderna som stämmer, kommunens svar eller pedagogsvaren. Det kan Töreboda kommun avgöra själv, genom att redovisa hur länge strukturerad rörelse pågår, när på dagen den ligger, på vilka förskolor den genomförs och var det är dokumenterat.

Vad Töreboda lämnade

Läst Svar DNA TOMORROW.docx – kommunens svar på de sju frågorna, fråga för fråga, med diarienummer KS 2026/404.

Ej läsbar DNA Tomorrow A och B.pdf – granskningens egen blankett i retur med kommunens Del A-svar och en förteckning över de kommunala förskolorna. Handlingen är texttolkad med OCR och citeras därför inte.

Begäran om allmän handling. Kommunen lämnade ut förteckning över förskolor och rektorer.

Frågan till pedagogerna. Kommunen uppger att enkäten vidarebefordrats.

Är det här fel?

Skicka handlingen som visar något annat till kommun@dna-tomorrow.se. Vi läser den, publicerar den i sin helhet och uppdaterar sidan. En komplettering kan höja en poäng. Den sänker aldrig en poäng kommunen redan fått.

Vill kommunen bemöta bedömningen utan att skicka en handling publicerar vi bemötandet ordagrant här. Det ändrar inte poängen.