Kommun
Växjö
3 av 10 punkter
som kommunen kan visa med eget underlag
Växjö redovisar rörelse som egen punkt i kvalitetsrapporten, men har inga mätetal för daglig rörelse.
Om underlaget
Kommunens svar är en PDF med brutna mellanslag från textextraktionen; citaten är tagna ur de delar som återgivits sammanhängande.
”I kvalitetsrapport 2025 beskrevs följande på huvudmannanivå: ” Rörelse och hälsa Flera förskolor har ökat sin medvetenhet och implementerat arbete med rörelse i den planerade undervisningen.”
Ur Växjös egna handlingar, om eget dokument som säger något om rörelse.
Kommunens svar på de sju frågorna
Grön markering betyder att kommunen tagit minst en av de punkter frågan prövas mot. Röd betyder att den inte tagit någon av dem — inte att svar saknas. Flera kommuner har svarat utförligt på en fråga utan att svaret visar det punkten kräver. Frågorna ställdes till samtliga 290 kommuner den 26 maj 2026. Frågorna i sin helhet.
Vad Växjö kan visa, punkt för punkt
”I kvalitetsrapport 2025 beskrevs följande på huvudmannanivå: ” Rörelse och hälsa Flera förskolor har ökat sin medvetenhet och implementerat arbete med rörelse i den planerade undervisningen.”
”I kvalitetsrapport 2025 beskrevs följande på huvudmannanivå: ” Rörelse och hälsa Flera förskolor har ökat sin medvetenhet och implementerat arbete med rörelse i den planerade undervisningen.”
”Detta aktiva fokus har i resultaten visat sig stimulera barns motorik, kroppsuppfattning, balans, kreativitet och självtillit.”
”Flera förskolor har ökat sin medvetenhet och implementerat arbete med rörelse i den planerade undervisningen. Detta aktiva fokus har i resultaten visat sig stimulera barns motorik, kroppsuppfattning, balans, kreativitet och självtillit.”
Varje punkt tas bara om kommunens eget material säger det ordagrant. Skalan mäter vad huvudmannen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig.
Bedömningen vilar enbart på vad kommunens egna handlingar visar. Inget som någon uppger, och ingen enkät, flyttar en kommun uppåt eller nedåt.
Det Växjö inte kan visa
Inget styrdokument anger att rörelse ska ske återkommande under dagen eller hur miljön och materialet ska vara utformade.
Inget mätbart mål med ett målvärde att jämföra utfallet mot redovisas för barns dagliga rörelse.
Ingen sammanställning som gör skillnaderna mellan kommunens förskolor jämförbara redovisas.
Vad pedagogerna i Växjö svarade — jämfört med riket
13 svar från Växjö, ställda mot rikets 1 229 svar i 71 kommuner.
53,8 %
av pedagogerna i Växjö uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag
7 av 13
Rikssnittet 75,8 % — kommunen ligger 21,9 procentenheter lägre
76,9 %
av pedagogerna i Växjö får lite, sällan eller aldrig konkret stöd från huvudmannen
10 av 13
Rikssnittet 61,1 % — kommunen ligger 15,8 procentenheter högre
46,2 %
av pedagogerna i Växjö anser att barnen får för lite daglig rörelse
6 av 13
Rikssnittet 49,1 % — kommunen ligger 3,0 procentenheter lägre
Hur ofta genomför ni strukturerad rörelseaktivitet på din förskola?
Får du som pedagog konkret stöd från kommunens huvudman gällande rörelse i förskolan?
Anser du att barnen på din förskola får tillräcklig daglig fysisk aktivitet?
Stapelns längd visar antalet svar i förhållande till den största svarskategorin i samma fråga. Procenttalet anger andelen av samtliga 13 svar. Rostfärgen markerar de kategorier som pekar mot bristande förutsättningar.
Pedagogernas egna ord
På frågan vad som skulle behövas för att förbättra arbetet med rörelse i förskolan svarade 10 av de 13 pedagogerna med egna ord. Samtliga återges här, ordagrant och anonymt.
Mer personal just nu flyttas kollegor då kommer det att vara ännu svårare att kunna ansvara för rörelse oocg gå iväg med så många barn .
Annan utformning på miljöer inne och ute som uppmuntrar till rörelse. Fortbildning inom ämnet.
Min avdelning har haft projekt Hälsa hela förra året och medvetet arbeta med att erbjuda olika former av fysisk aktivitet dagligen samt andra delar som gäller välmående för en hållbar framtid, till exempel kost, vila, socialt samspel med mera. Hela förskolan har nu också från och med augusti ett prioriterat mål som heter hälsa vilket har inriktning mot rörelseglädje och ökad fysisk aktivitet. Vi har stöd från ledningen och kunskaper men det är alltid bra som inspiration att få ny litteratur som bygger vetenskaplig grund och/eller föreläsningar/utbildning kring de områden vi vill och behöver utveckla.
Material
För att förbättra arbetet med rörelse i förskolan behövs mer material som uppmuntrar barnen att röra sig inomhus, till exempel mjuka mattor, balansstenar, tunnlar, bollar, rockringar och hinderbanor. Det behövs också tydligt stöd för pedagogerna, till exempel färdiga rörelseaktiviteter, planeringstid och fortbildning om hur rörelse kan integreras i den dagliga verksamheten. Genom att ha lättillgängligt material och konkreta idéer blir det enklare att erbjuda varierad rörelse varje dag.
Att miljöer och vuxna blir mer tillåtande och låter barnen röra på sig mer. Som det är nu blir det många stunder på en dag då barnen förväntas sitta ner och lyssna eller prata. När barn får utrymme att leka och utforska världen på sitt sätt finns rörelsen med naturligt.
Att pedagoger som vägrar att gå till skogen och vägrar att ha rörelselek med barnen på gården m.m på grund av sin stora kroppshydda och då klagar på att de har problem med sina knän men de har inga läkarintyg ska få ett annat jobb.
Likvärdighet mellan förskolor och huvudmän kan förbättras. Nu handlar det mycket om att pedagoger och chefer har ett eget intresse kring rörelse för att det ska erbjudas i tillräcklig utsträckning på den enskilda förskolan.
Fortbildning som är anpassad utifrån ålder. Mer personal till att kunna genomföra både fysisk och psykisk aktivitet, som tex yoga mm. En ledning som är införstådd samt inlyssnande. Work shop för barnen där personer med utbildning kring fysisk aktivitet kommer till förskolan minst två dagar i veckan och håller i pass med barnen, samt får upp intresset hos barnen i tidig ålder.
Tillgång till material, färdiga program och lekar, mer utbildning.
13 pedagoger i Växjö besvarade den anonyma enkäten mellan den 10 juni och den 19 augusti 2026. Svaren är självrapporterade, kommunen har inte kunnat granska dem, och de påverkar aldrig bedömningen — den vilar enbart på kommunens egna handlingar.
Vad poängen betyder
Ingen har bestämt hur mycket rörelse barnen ska få, ingen på kommunens egen nivå följer upp om det sker och inget beslut har fattats när uppföljningen visat något.
204 av de 251 granskade kommunerna ligger lägre. 19 kommuner ligger på samma nivå.
Högsta poäng i granskningen är 8 av 10, och den når Arvika. Ingen kommun når tio.
Vad det betyder för dig som förälder: frågar du på förskolan i morgon om ditt barn fick röra sig tillräckligt i dag, finns det ingen i kedjan som är skyldig att kunna svara. Skalan mäter vad kommunen kan visa — inte hur mycket barnen rör sig. En låg siffra betyder att det inte går att veta.
Kommunens svar i sammanfattning
Kommunen uppger att arbetet utgår från läroplanen och att ett uppdrag från kommunfullmäktige sedan ett år gäller alla förvaltningar genom projektet PEP-kommun.
Kommunen anger att inga aktuella mätetal för barns dagliga rörelse i förskolan finns, och att målen är de som läroplanen anger.
Kommunen citerar kvalitetsrapport 2025, där rörelse och hälsa redovisas på huvudmannanivå med exempel på aktiviteter och vad resultaten visat.
Kommunen anger att sammanställd data mellan förskolorna inte finns och att verksamhetsplanerna ännu inte är fastställda på rektorsnivå.
Orden, och vad de betyder
Det här är vad orden betyder i praktiken
Växjö kan visa något som de flesta kommuner inte kan. I kvalitetsrapport 2025 redovisas rörelse och hälsa som ett eget avsnitt på huvudmannanivå, skrivet i kommunens egna ord: ”Flera förskolor har ökat sin medvetenhet och implementerat arbete med rörelse i den planerade undervisningen. Detta aktiva fokus har i resultaten visat sig stimulera barns motorik, kroppsuppfattning, balans, kreativitet och självtillit.” Det är ett eget styrdokument med rörelse i, en genomförd uppföljning på huvudmannanivå och ett redovisat utfall — tre av tiopunktsskalans steg. Samtidigt svarar kommunen rakt om det som saknas: ”Vi har inga aktuella mätetal för barns dagliga rörelse i förskolan.”
Pedagogenkäten i Växjö besvarades av 13 pedagoger. 7 av 13 (54 %) uppger att strukturerad rörelse inte genomförs varje dag. 10 av 13 (77 %) uppger att stöd i arbetet med rörelse ges lite eller sällan, eller aldrig. 6 av 13 (46 %) svarar att rörelse inte får tillräckligt utrymme i verksamheten. Kommunens kvalitetsrapport beskriver att flera förskolor ökat sin medvetenhet och att rörelse implementerats i den planerade undervisningen. Enkätsvaren beskriver en vardag där en majoritet av de svarande upplever stödet som litet eller uteblivet.
Granskningen avgör inte vilken av de två bilderna som stämmer, kommunens svar eller pedagogsvaren. Det kan Växjö kommun avgöra själv, genom att redovisa hur länge strukturerad rörelse pågår, när på dagen den ligger, på vilka förskolor den genomförs och var det är dokumenterat.
Vad Växjö lämnade
Läst Svar på begäran DNA- Tomorrow.pdf – kommunens svar på de sju begärda handlingarna, undertecknat av verksamhetschef förskola. Textinläsningen har brutit isär orden i delar av dokumentet; de delarna återges som referat och citeras inte.
Läst Förteckning över samtliga kommunala förskolor i mottagande kommun.docx – förteckning över kommunens femtio förskolor.
Läst Per förskola.docx – förskolornas namn, besöksadresser och rektorer.
Läst Per rektor eller förskolechef.docx – rektorernas tjänstemejladresser.
Begäran om allmän handling. Kommunen lämnade ut förteckning över förskolor och rektorer.
Frågan till pedagogerna. Kommunen uppger att enkäten vidarebefordrats.
”Vi har vidarebefordrat länk till er enkät till personal och rektorer via vårt digitala system.”
Är det här fel?
Skicka handlingen som visar något annat till kommun@dna-tomorrow.se. Vi läser den, publicerar den i sin helhet och uppdaterar sidan. En komplettering kan höja en poäng. Den sänker aldrig en poäng kommunen redan fått.
Vill kommunen bemöta bedömningen utan att skicka en handling publicerar vi bemötandet ordagrant här. Det ändrar inte poängen.