Läroplanen säger att barnen ska få delta i varierade fysiska aktiviteter återkommande under dagen. Det är inget önskemål — det är ett krav kommunen är skyldig att uppfylla. Vi frågade samtliga 290 kommuner hur de säkerställer det, och begärde ut handlingarna. 251 gick att bedöma. 150 av dem kunde inte visa en enda av de tio punkterna.
Vi mäter inte om barnen rör sig.
Vi mäter om någon vet.
Rättigheten står i läroplanen. Den som har den rättigheten kan inte kräva den — ett barn begär inte ut handlingar, läser inga svar och ställer ingen till svars. Därför begärde vi ut dem, och publicerar vad som stod i dem.
150 av 251
kommuner kan inte visa en enda av de tio punkterna
75,8 % av 1 229
pedagoger uppger att strukturerad rörelse inte sker varje dag
Självrapporterat och anonymt. De säger vad de svarande uppger, inte vad som sker — och de är det enda som finns, eftersom statens egen Skolenkät inte går till förskolans personal.
Varje poäng är en sak kommunen kan visa i sina egna handlingar. 10 var möjliga.
Ingen kommun når 10, och snittet är 1,10.
Bara 2 av 251 når 7 eller högre.
Så fördelar sig poängen
Varje påstående säger vad huvudmannen kan visa i sina egna handlingar. Inget av dem säger hur mycket barnen rör sig, och inget säger något om deras hälsa. Under varje brist ligger bevisen.
Läroplanen kräver att barnen får röra sig varje dag. Det är inget önskemål, det är ett krav. 150 av 251 kommuner kan inte visa en enda av de tio punkterna. En förälder som frågar får inget svar — inte för att svaret är dåligt, utan för att det inte finns.
Så bedömdes de →Vi läste instruktionerna för Skolverket, Skolinspektionen, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Uppföljningen av barns dagliga rörelse i förskolan ligger inte i någon av dem. Det betyder inte att en myndighet försummat något — det betyder att uppgiften inte finns.
Läs E4 →Folkhälsomyndigheten anger 60 minuter om dagen — men först från 6 år.
Världshälsoorganisationen anger 60 minuter med högre intensitet redan från 3 år, och 3 timmars rörelse om dagen för barn 1–4 år. Måttet finns alltså. Sverige har bara inte fört in det för de åren, och det är åren i förskolan.
Statens egen Skolenkät går inte till förskolans personal, och vi har inte hittat någon annan återkommande nationell undersökning som gör det. 1 229 pedagoger i 71 kommuner svarade anonymt. 75,8 procent uppger att strukturerad rörelse inte sker varje dag.
Pedagogernas svar →Arvika kan visa 8 av 10. 150 kommuner står på 0, och det är den vanligaste siffran i landet. Samma läroplan gäller alla — och eftersom ingen mäter finns det ingen som upptäcker skillnaden heller.
Alla 251 kommuner →"Men vi gör det ändå, vi dokumenterar det bara inte." — det är ett svar vi fått. Vad det betyder är: lita på oss om ditt barn, du har ingen möjlighet att kontrollera det. Det accepterar vi ingen annanstans — inte om maten på restaurangen, inte om vattnet i kranen, inte om betygen i skolan.
Granskningen begär 2 saker. Inte fler, och inget om hur de ska uppnås.
Ett tal som säger hur mycket rörelse ett barn i förskolan ska få. Sverige har inget sådant mått för barn under 6 år. Utan ett mått finns ingenting att mäta mot, och då kan ingen ha fel.
En namngiven funktion med uppgiften skriven. Inte en avsikt, inte ett arbetssätt, inte en ambition i en plan.
Vi säger inte vilken metod, vilket material eller vilken leverantör. Vi säger inte heller vilken myndighet som borde få uppgiften — att fördela den är inte vår sak. Ett mått, och någon som följer upp om det nås, är däremot vad granskningen begär.
Att granskningen aldrig föreslår en lösning är inte försiktighet. Det är det som gör att den inte går att avfärda som någons säljargument.
251 kommuner med poäng, placering i länet och hela bedömningen punkt för punkt, med kommunens egna ordagranna citat.
Ett mål som går att mäta. En uppföljning av just det målet. Ett utfall som redovisas. En åtgärd som följer av utfallet. Så ser en styrkedja ut när den fungerar. Så här ser den ut i verkligheten.
Varje tal i bilden är hämtat ur registret. Så här bedömdes de 4 stegen.
9 delar. Slutsatsen, kommunsöket och hela metoden öppen från första minuten.
7 delar. 1 229 röster från golvet, och hur enkäten samlades in.
8 delar. Vad ett barn bör klara, vad som följer med till skolan, och de sju frågor en förälder kan ställa på utvecklingssamtalet.
8 delar. Länen rangordnade, de två som kom längst, hur långt isär grannkommuner i samma län ligger, vad organisationerna faktiskt erbjuder, kedjan där kravet försvinner, och miljarderna som inte mäts mot barnens dag.
2 delar. Vem som äger frågan, och varje invändning kommunerna fört fram mot bedömningen.
1 del. Vad kommunerna sa att de skulle göra publiceras när de har svarat.
1 del. Vad som händer om du anmäler publiceras när vi följt kedjan hela vägen och vet vad den leder till.
1 del. Miljardbeloppen publiceras när varje siffra är belagd mot sin källa.
Ingen uppgift publiceras innan den är belagd mot sin källa. Varje belopp som nämns i spår E är hämtat ur Folkhälsomyndighetens beräkning för 2023 och anges med källa.
Varje del har egen adress och blir kvar där.
Slutsatsen på en sida.
Granskningen i 6 spår, var och en med egen rubrik.
Sökbar, med varje källa angiven och kommunens egna citat utskrivna.
Hur vi gjort, vad vi kan ha fel om, och vad som skulle få oss att ändra oss.
Den granskades svar, oredigerat, på samma sida som kritiken. Alltid.
Kort version. Hela metoden och de tio punkterna ligger som egna sidor.
Till samtliga 290 kommuner, skriftligt, med diarienummer. Samma frågor till alla, samma dag.
Varje ja beläggs med ett till tre ordagranna citat ur kommunens egen handling, kontrollerade maskinellt som exakt teckensträng.
Fyra följer direkt av författning. Sex är beviskrav vi valt, och det står utskrivet vilka som är vilka.
Ord om ambition ger ingen poäng. En poäng höjs bara mot en handling — och en komplettering kan bara höja, aldrig sänka.
Bedömningen skickades ut före publicering med uppmaningen att rätta oss. En rättelse tas emot när som helst och syns med datum.